En upplevelserecension!

Som småbarnsföräldrar går man ju inte på de flashigaste matställena, krogarna i stan. De gånger jag och "A" har gett oss ut för att pröva nåt nytt ställe i Stockholm har vi slutat på ICA, handlandes en mör köttbit med tillbehör. Även på namnkunniga krogar som Gondolen m fl har smaken och miljön inte förankrat priset, enda stället vi gladeligen slantat upp rejält med stålar för en avsmakningsmeny ligger på hemmaplan, Dala-Husby Hotell.

Tills nu.

Vi åkte med ett gäng till Aspa Herrgård vid Vätterns norra strand, där vi började vistelsen med roliga aktiviteter som lerduvsskytte m.m. (ingick i en femkamp), superkul. Tillbaks på Herrgården i termobyxor och rosiga kinder serverades Afternoon Tea med alla tillbehör som smörgåssnittar, nybakta scones och bakelser.
Men till det viktiga, maten på kvällen. En slags avsmaknings, 6-rättersmeny med både pretentiösa och rustika inslag. Miljön i matsalarna på Aspa är verkligen suverän, mysiga eller ståndsmässiga, jag har svårt att riktigt kategorisera. Ståndsmässiga först, men efter lite vin, mysiga...
Först ut var en tunn skiva rostad brioche med rökt sillkaviar (Avruga), en liten klick limesorbet och ärtpuré. Just den här kaviaren hade en lätt touche av citrus som gjorde blandningen med sorbeten perfekt tillsammans med ärtpuréns sötma.

Två terriner, en med snökrabba och en med tomat fick oss att tänka på discoverykanalen på tv där man fiskar dessa krabbor under stora svårigheter, krabbriletten var perfekt medans tomat-terrinen skulle behövt sötare tomater för att matcha ordentligt.
Till dessa två "förrätter" drack vi en Chilensk Chardonnay; Montes Alpha. Har aldrig testat förut men just denna, som jag inte minns årgång på, matchar gott och väl de Amerikanska eller Franska motsvarigheterna.

Sen kom höjdpunkten, iallafall för mig. Potatispuré med tryffel, Gruyereost och stekta fläsksidetärningar. Detta tillsammans med rödvinssky och en härlig Pinot Gris (Alsace) måste vara det bästa av kombinationen finmat och "husman". Helt enkelt suveränt.

Nästa höjdpunkt blev faktiskt inte maten utan vinet; Ett riktigt bra vin från producenten Prunotto som med sin känsla för bra markinköp hittat ideala förhållanden för Barberadruvan, jag är osäker på vinets namn, kanske Barbera d’Asti Costamiòl. Jag återkommer om det för det var nog bland det bästa jag druckit i "Italiensk väg". Hjortinnerfilébitarna var trevliga men jag hade nog behövt Kobebiff (Nötkreatur som lyssnat på Mozart och masserats med öl) till det här vinet. Sen var det andra i sällskapet som verkligen gillade hjorten bäst av allt.

Efterrätterna inleddes helfranskt med Fransk äppelkaka och en Roquefortglass a la "nya franska köket" som inte kan anses nytt längre. I vilket fall kräver det sin kock för kemin mellan "mögelglassen" och den alltid ganska söta franska äppelkakan, och i detta kök finns det såna kockar. Till detta drack vi bärnsten på glas, alltså Sauternesvin.

Slutligen ; Muscovadoparfait, banansorbet, chokladsandwich med rostade jordnötter. I kombination med denna skara sötsaker gjorde sig det söta röda vinet Aleatico väl. Jag har prövat både söta tunga Amaroneviner och söta röda bubbelviner från både Spanien och Italien, men detta var en ny bekantskap. Perfekt att stadga upp söta efterrätter med.

Övernattningen blev inte sämre än maten, fräscha rum och bra frukost.

Jag skulle inte tro att det dröjer länge innan vi försöker åka till Aspa Herrgård igen!