Brasserie Bobonne, inte godis men..

Ett mkt bra brasserie, för en billig penning kan man få en god 3-rätters trots att man bytt ut en av förrätterna mot en annan, paketpriset med kockens val blev alltså kundens val, leverterrinen vi började med var supergod men aningen kall, den skall enligt tradition vara rumstempererad, men eftersom den var garniterad med inlagda ljumma körsbär så var allt förlåtet. Dock hade en varm tallrik avhjälp den lilla malören. Dessutom hade inga gäss blivit plågade med tvångsmatning, detta var ankvarianten på det hela. Vidare fick vi en entrecote på kalv, och det var faktiskt kalv, bitarna var små i omkrets men dock ljusa och rosa på en bädd av smörstekt rödbeta och Karl-Johansvamp. Kanongott men aningen svalt, vatusan, en tallriksvärmare är inte dyr när man vill vara pretentiös. Slutligen fick vi en en Creme Brulée som karamelliserades a la minute framför våra ögon, också väldigt god och krämig, dock så simmade lite för många vaniljpartiklar onåbart i botten på formen och det borde kunna avhjälps med en mycknare vispning innan ugnen.

--

Vadan dennna middag och barnvakt, joserni, när man entreprenerar och envisas med egen rörelse så betalas fjolårets skatt slutligen idag, OCH, det firas stort, iaf härhemma, surt undanlagda sekiner betalar skola och sjukvård retroaktivt via skatteverket, även sommarhusets fasta kostnader fick en duvning denna dag.

Precis såhär ska en utegångskväll avlöpa, god mat, tillhörande eftersits med en öl och en kopp grönt tee på restaurangen under.

--

Jag hade gärna gett sånahär fina recensioner till Hotell Dala-Husby vad gäller maten, men, så länge man inte kan gå ut en kväll som "urinnevånare",eller sommargäst och få sig en rejäl köttbit med en kula glass till efterrätt,eller åtminstone en kvällens husman, så kommer aldrig själva ätandet ta fart för ortens egna "gourmander" på detta ställe. Smakerna och uppfinningsrikedomen finner inga gränser, allt är perfekt och mjällt. Tricket är att tillfredställa både matresenärerna, recensenterna och "the natives", hitintills är det bara de 2 förstnämda som ler.
Man vill ju att gästerna blir stammisar, det är ju det som ger tradition och inspiration till kockarna och servicen, nu kan man misstänka en 75%ig förstagångsbesökare i snitt.

Personligen älskar jag stammisepitetet där man på de krogar jag och barnen besökt på fredagarna har känt igen oss och satt fram 4 flaskor Pommac på en gång, två till mig och en var till barnen.

Surdegen jag satt med rivet äpple och totalt 500gram rågmjöl bubblar fint nu, fredag morgon kommer själva baket att ske, då skall degen göras för att syras i 4 dagar till med naturlig kultur och storleksfördubbling, jag återkommer om resultat i denna ganska angelägna fråga, baket tar totalt 8 dagar och är ett helt ojästigt projekt.