torsdag, januari 22, 2009

Civilkurage, jojo...


Nära oss, faktiskt så nära att man kan kasta sten dit, finns vår närmaste skomakare. De är svenskar med importerade skor från Saville Row men även egna skor görs och reparationer utföres. Det tokiga är bara att jag har aldrig varit med om otrevligare betjäning, direkt oförskämd faktiskt, dessutom röker de oavbrutet cigarr inne i butiken.
Fatta skadeglädjen då innehavaren rusar ut på gatan och ropar "Ta fast den jäveln" om en yngling som norpar ett par vänsterskor typ Vecchia Mano eller liknande 8000 kronorsskor. Jag hade lätt kunnat krokbenat ynglingen men jag kunde inte låta bli att släppa förbi honom, barna som var med mig tyckte nog synd om tjuven som i deras ögon säkert behövde ett par nya skor.

Annars undrar jag vad man ska lära barnen, stoppa huvudet i sanden eller ingripa?

För ett par veckor sen på väg hem från dagis och skola blev jag och barnen vittne till en påkörning av en äldre man med portfölj, en skåpbil som körde upp på trottoaren pga dubbelparkeringar på Humlegårdsgatan touchade farbrorn, han blev rädd och förbannad så han daskade till bilen med sin portfölj, vari chauffören hoppade ur och knuffade honom mot bilen.
Lite rådvill blev jag allt men jag kunde ju inte visa barnen att man backar i ett sånt läge så jag petade in dem i entren till en affär bredvid och sprang och ställde mig mellan lastbilschaffisen och farbrorn som var mer rädd än arg nu. "Du kan inte köra på trottoaren fattaruväl och sen ha attityd för att folk som blir påkörda blir arga", då blev han tokarg på mig istället och började skälla om hur svårt det var att ta sig fram i stan med bilar och folk överallt, och vet ni, då passade farbrorn på att smita när fokusen låg på mig istället, jag tog mig helskinnad ur situationen med diverse medhåll om gångare som springer på gatorna och brats som parkerar gigantiska cityjeepar på refuger mm.

Kerstin som är äldst frågade om jag var rädd, "Nej, inte så farligt", sa jag med fingrarna i kors, Olle sa snusförnuftigt att "pappa är inte rädd för någon", Kerstin flikade då in att världens starkaste man från Lets dance bor på hotellet bredvid oss och han skulle jag minsann inte klara av.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Bra gjort Johan!
Det är fördelen med att bo i en liten stad (bra med parkeringar).
Jag kommer och jobbar nästa vecka i din stad.

vi hörs KFL

Grannfrun sa...

Det var bra att du ingrep, Johan. Men lilla farbron var ju en fegis som smet och inte ställde sig bredvid dig.

Civilkurage skall ha all heder. I´m proud of you, man!

Anonym sa...

Ja,men på landet har vi björnar att vara rädda för. KFL bor ju på landet


BIL

Johan Ahlin sa...

Nu sover de flesta björnarna, eller har klimakteriehotet sett till att björnarna är vakna även på vintern?