Så här ska en ängel se ut!

Kalle F o jag kollade in en show i Christina Schollins Änglabod i Gamla Stan nu ikväll. Showen var faktiskt otroligt oskruvad, när man vet vad en av upphovsmännen, Lindeborg har för fantasi. Men den var likväl väldigt bra, 45 minuter surrealistisk musik, backtracks och textcollage som tilltalade alla, inklusive 70+arna som satt längst fram, budskapet var skitlätt, fånga dagen, eller Carpe Diem finare uttryckt. Det enda otäcka var alla jäkla änglar hon har i sin butik, "Schollinskan", de stirrade från alla håll hela tiden och blev mer som tortyr än fägring, det fanns säkert flera tusen av dom i affärn. Showen måste få plats på nån mer teater nån mer gång, det hoppas jag. Fin sång av Anna Granath och cool trumpetspel av Jonas Lindeborg.(Speciellt Europes "Final Countdown" i nån slags David Lynchtappning)