Jag spelade ett verk av Anders Eliasson häromsistens med SNYKO.(Stockholms nya kammarorkester sedan 1981...)
- Jaså du, sa en del initierade kollegor och rynkade på näsan tilläggandes -Han skriver jäkligt svårt. Jag är den första att hålla med, men efter genomspelning inser man Eliassons storhet, han fogar snitsigt ihop musikernas svåra notationer med en naturlig klangvärld som gör det lätt att förstå vad han vill. Sen är det ju som alltid; Bli profet i sitt eget hemland är alltid det svåraste, i konstmusikens hemland Tyskland gillar man våra stora Symfoniker Pettersson och Eliasson. Eliasson gjorde förresten stor succe i München nyligen där hans 4:e symfoni uruppfördes av Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks, en av dom bästa orkestrarna i världen.
På kultursidorna i våra stora tidningar har det spekulerats vilt om vem som blir chefsdirigent både här och där. Inte nånstans har jag läst Stefan Solyom, Johannes Gustavsson, B Tommy Andersson, Niklas Willén eller andra ouppräknade svenska dirigenter. "Fillan" fick en världsstjärna i Sakari Oramo.
Kungliga Operan är så fruktansvärt duktiga att stilmässigt tolka både Wagner och Mozart så till dessa produktioner behövs ingen dirigent....
NATURLIGTVIS behöver dom en dirigent som står över både orkesterchefer, småpåvar bland musiker i Hovkapellet som alltid "vet hur man, osv" men även några snackpåsar på scenen behöver nog hållas kort. Det var elakt skrivet men man måste vara lite öppen för förändringar, jag skulle nog sätta en 5-krona på Solyom som operans nästa Chefsdirigent, han är ung, svensk och talangfull, dessutom undrar jag om han inte fick årskontrakt på Komische Oper i Berlin innan han fick göra nån liten balett på Kungliga Operan....
söndag, april 09, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar