JukkaPekka Saraste är ju en bra dirigent, men när man har varit i S:t Florian i Linz och spelat 6:an med Franz Welser-Möst, ja då förstår man betydelsen av tradition och musikaliskt arv. Det var Bruckners kyrka och även Franz Mösts. Däremot spelade jag Sibelius 7:a med Saraste i höstas med Radiosymfonikerna, även där fick man en känsla av att dirigenten hade ett försprång i musiken gentemot musikerna, man ska väl tro att vi svenskar kan göra Alfvén o Atterberg, Petterson, Blomdahl med fl. rättvisa.(Dom spelas för sällan)
NU FÅR DET SNART BLI VARMT, kolla bilderna på Gurra's "Grålle" med barna i såmaskinen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar