Jeu de cartes, för lätt för en recension?

Var tog alla recensenter vägen i onsdags när en dirigent examinerades från "Ackis" dirigentutbildning?(David Björkman med Radioorkestern)
Nu var det ett tag sedan frågan om svenska dirigenters frånvaro på svenska estrader var hett stoff på kultursidornas debattavdelningar, det är faktiskt det enda forum där vi musiker inte har nåt att säga till om! Annars lobbas det från tuttinivå mot orkestrarnas programråd där det oftast kommer fram heta namn från både andra orkestrars generalprogram och naturligtvis också från de stora agentbyråerna. Som vanligt när det gäller kultur och synnerligen konstmusik/opera så är det väldigt svårt att bli profet i sitt eget hemland. Nu är ju de riktigt bra recensenterna som man litar på ytterst få, och då menar jag inte att vissa recensenter är dåliga bara för att jag själv nån gång fått en skopa ovett. Det är verkligen synd att en potentiell dirigentstar inte recenseras i sin officiella debut, det gick bra för både solist och dirigent, och att pukslagarn i Rossinis Barberarouvertyr inte kunde läsa dirigentens start är bara hans eget fel.(Alltså Pukslagarens)