I onsdags skulle jag ta bilen ut till Spånga för ett kvällsrep i kyrkan, det var ju rätt halt, men med antisladd och antispinnsystem i bilen så tar man sig fram någorlunda. Trodde jag ja! Jag kom inte ens ut från min parkering på Linnégatan pga alla sladdande och slirande bilar. Skit tänkte jag och ringde valthornkollegan jag skulle spela i Spånga med, perfekt han åker från Hägersten och kan plocka på mig i Alvik. Till saken hör att jag är ute i väldigt god tid och kan gå lugnt till tunnelbanan. Den gick iallafall till Fridhemsplan, ok, jag hade långkallingar, Hellyjacka, mössa och vantar, det funkar att gå över Tranebergsbron plus en rejäl bit till. Väl framme i Bromma(Ulvsundarondellen) ringde jag kollegan som hade kört ett par kilometer på 45 minuter men som hade en genväg i bakfickan, ok då väntar jag väl här tänkte jag. Mobilen ringde så fort jag lagt på med en smått panikslagen hornist från Operan, de hade rört sig ett par kilometer på nån halvtimme åp vägen mellan Norrort och Stockholm. Vid det läget kunde jag bara säga att jag var på väg till ett annat jobb. Vid Ulvsundarondellen ligger en Kinakrog och ett "Italienskt Hak", jag gick in i värmen och beställde en trippel espresso och 2 flaskor mineralvatten(Jag hade gått minst halva vägen till Nordpolen, kändes det som). Min mobiltelefon ringde som aldrig förr om både det en och det andra och till slut så lackade hon ur, den italienskspråkiga, 75-åriga mamman till krögaren. Hon ropade på sin son i källaren och så pass mycket förstod jag att "-nu jävlar är det slutpratat i den där grabbens mobiltelefon!". Sonen sa bara nu är det slutpratat. Utkastad, helt nykter, i ett "forcemajeureläge", hm. Jag hade då väntat i en timme på "samåkarn" och ringde en sista gång till honom och avbokade mig. Sedan ringde jag tillbaks till den strandsatte Hovkapellisten som ännu inte hade hittat nån ersättare. med lite spring i benen och t-banans blå linje hann jag på en halvtimme till operan. Puh, det blir nåt att berätta för barnbarnen. Jag kände mig som ett av barna från Frostmofjället, skillnaden var endast att jag inte hade nån get att släpa på.
4 kommentarer:
Berätta inte för mor&Far bara att du är så dålig att sätta på dig bra kläder,man kan inte gå omkring i kostym och långkalsonger i smällkalla vintern.I Dalarna är det skoterklädsel som gäller vid första rimfrosten och det vet du!
mvh kil
Just det!! Och hör sen...
Tänk va bra om alla skaffade sig en snöskoter i Stockholm inför vintern. De blir ju så överraskade varje år som det kommer några snöflingor. I Norrland, där kan vi ta oss fram i vilket väder som helst.
uh, vilken obehaglig tant.
Skicka en kommentar